Hur har det gått då? Om jag ska vara ärlig - inte alls. När jag idag den 21 september skriver detta inlägg, så är jag fortfarande arbetssökande. Är i princip ute dagligen, presenterar mig för diverse arbetsgivare och delar med mig av mitt cv. Dock helt utan resultat. Eller nej, nu ljög jag. I slutet på förra veckan valde jag att göra en uppföljning på ett jobb jag sökt tidigare. Det hela slutade med att jag blev erbjuden att komma in och provjobba i slutet på månaden. Vilket alltid är något!

Men förutom det, så står det stilla. Känns som att jag springer in- och ut på Arbetsförmedlingen var och varannan dag. Men förhoppningsvis så kommer jag att få hjälp med att få in en fot på en praktikplats lagom till hösten. Antagligen på någon närliggande förskola eller dagis. Har idag kommit till det skedet av min jobbjakt, att jag nästan desperat tar vad som helst. Även om jag mer än gärna skulle jobba på en förskola/dagis. Speciellt med tanke på att jag faktiskt har gått på Barn- och fritidsprogrammet.

Har nu varit arbetssökande i en månad. Låter kanske inte som en jättelång tid för vissa, men för mig börjar det alltmer likna en marddröm. När jag först kom ut på arbetsmarknaden igen, så tyckte jag att det skulle bli en rolig utmaning. Jag visste att det skulle bli tufft, men mitt sikte var samtidigt inställt på att försöka göra arbetslösheten så kortvaig som möjlig. Det blev inte riktigt så.

Min blogg har blivit nämnd på diverse hemsidor, tagits upp i radio och feedbacken har varit oerhört bra. Nu har jag aldrig trott att bloggen till 110% ska sköta allt arbete åt mig, men jag trodde samtidigt att det skulle öppna i alla fall en eller två dörrar.

Sedan dag ett har jag aktivt sökt jobb. Finns nog inte ett ställe i Jönköping som sluppit undan mitt cv. Dock är arbetsmarknaden tuff och jag är definitivt inte ensam om att söka jobb, men man kan för det tycka att det borde finnas någonting. Fast, det kanske är såhär det ser ut i dagens läge. Dom lediga jobben är som bortblåsta och ska man lyckas få in en fot någonstans, gäller det att ha kontakter eller helt enkelt vara "rätt man på rätt plats".

Nå ja. Nu ska vi inte hänga läpp alltför mycket. Men det är alltid skönt att ventilera sig lite!

Ansökte för några veckor sedan om en tjänst som cafébiträde på Espresso House här i Jönköping. Idag ramlade det in en mail ifrån just dom, som bad mig fylla i lite frågor samt personuppgifter. Vi får väl se vart det kan leda!

För det första, så vill jag klargöra att jag självklart är både oerhört glad och tacksam att folk hör av sig. För det andra, så är det väldigt kul och smickrande att folk genom bloggen faktiskt får upp ögonen för mig och ger mig positiv feedback på det jag gör.

Hur som helst, så valde jag i alla fall att tacka nej. För er som följer bloggen, vet ni att jag precis kommer ifrån ett provisionsbaserat jobb (telefonförsäljning). Jag känner personligen att jag inte klarar av ett sådant jobb. Vill kunna känna någon typ av säkerhet (dvs att man garanterat får ut något varje månad som t ex via en timlön), utan att behöva känna att varje dag är en evig kamp för pengarna. Presterar man inte, tjänar man inget. Låter kanske lite bortskämt att säga så, när ett jobb väl dyker upp, men jag vet samtidigt vad jag går för och vad som är mina starka- och mindre starka sidor.

Sen visst, jag tycker om bemöta människor och mitt cv är innehåller en del försäljningsjobb. Så självklart tycker jag om att jobba som försäljare. Men jag är samtidigt inte rätt person för att genomföra t ex dörrknackning eller att arrangera homepartyn och på så vis sälja produkter. Man passar inte till allt.

Dock, ifall det finns någon annan där ute som känner sig träffad och som helt enkelt är ute efter ett jobb, tveka inte på att höra av er till mig. Företaget söker kontinuerligt nytt folk och jag hjälper er gärna med att komma i kontakt med rätt person. Släng iväg ett mail till mig så lovar jag att

Spännande. Jag ska dit och prata med dom imorgon förmiddag. Återkommer efter det med lite ytterliggare information!

Webbartikel igår, radiointervju nästa vecka. Det går framåt. Ett jobb på det här så!

Som pricken över i:et och som samtalets explosion, valde jag att avslöja att jag inom kort ska medverka i radio. Jag fick en hel del beröm och hon erkände att hon faktiskt blev imponerad över min vilja och drivkraft. Hon trodde inte att jag skulle vara arbetslös speciellt länge till och det tror självklart inte jag heller. Med huvudet högt lämnade jag stolt Arbetsförmedlingens lokaler och tackade för mig. Jag skulle bli kallad till ett uppföljningsmöte i slutet på maj, men jag hoppas somsagt på att allting har löst sig innan dess.

Låt mig gissa. Allt ni hängde med på var att jag skulle vara med i radio. Resten blev mest ett stort hagel av "bla bla bla". Nå ja. Jag kan i alla fall avslöja att det nu är klart och officiellt att jag ska delta i radio. Men mer om det i nästa inlägg (som förövrigt läggs upp om drygt 2 minuter, men ni hinner hämta popcorn!)

Förutom allt detta, så får jag även en hel del publicitet och uppmärksamhet av folk både här och där. Det känns skönt att folk tror på mig och stöttar mig till 110% i det här. Bloggen ger mig faktiskt oerhört mycket och jag hoppas att det även når ut en hel del kunskap till er som läser.

Nu ser vi till att fixa det där jobbet, eller vad säger ni?

Arbetsförmedlingen värnar inte om miljön. Dumma papper! Nå ja, ifyllas ska dom göras hur som helst, så det är väl bara att man greppar pennan och kluddar på. En nackdel är väl att en bit av pappersbunten ska skickas till Sundsvall. Arbetsförmedlingen vill ha arbetsgivarintyg ifrån mina arbetsgivare de senaste 12 månaderna, vilket innefattar sommarjobbet jag hade i Sundsvall förra året. Fast å andra sidan är det väl bara att bita i det sura äpplet och köra på!

Jag hoppas i alla fall att ni fortsatt håller tummarna för mig, så ska jag se till att ro mina små projekt i land!

Vill förövrigt tacka för alla frågor och funderingar som strömmar in. Kommer att besvara dom så fort jag får tid.

En läsare hörde av sig och skrev såhär gällande mitt cv:

Tanken med bloggen, var att nå ut till en mycket bredare publik än så. Sen visst, många broar små. Problemet är att jag inte känner speciellt många i Jönköping. Det hela gör det väldigt svårt att nå ut till folk just i Jönköpingsområdet. Bloggen jag inspireras av (gegrabbenettjobb.blogg.se) fick rätt snabbt hjälp av b la Dagbladet (dagstidning i Sundsvall), SR (Sveriges Radio) osv. På så vis når man ut till folk. Nu hade jag dock inte förväntat mig att ett enormt pressuppbåd skulle köa utanför min dörr. Men lite hjälp på vägen, skulle underlätta så enormt mycket.

Vill dock klargöra, att jag är oerhört tacksam för alla som länkar och hänvisar hit. Det är verkligen guldvärt. Som jag har skrivit, så får förhoppningsvis rätt person med tiden, upp ögonen även för min blogg. Att jag dessutom har mitt cv uppladdad hoppas jag kan underlätta en hel del. Men återigen, ett jobb kommer aldrig ramla ner i brevlådan en vacker dag. Man får jobba för att komma någonvart här i livet!

Det hände förövrigt en rätt intressant sak igår. Tog en dusch igår förmiddags. När jag en stund senare var färdig, hade jag fått två missade samtal på telefonen. Båda ifrån dolt nummer. Hade ett jobb ringt? Fick inte något mer samtal efter det och har inte hört någonting idag heller. Sitter och grämer mig över att jag kanske gått miste om ett jobb. Fast å andra sidan, om en person vill kalla mig till intervju eller anställa mig, borde dom väl försöka få tag på mig. Dock finns chansen att dom gav mig två samtal, vid uteblivet svar hoppade dom vidare till nästa.

Hoppas i alla fall att dom ringer igen, eller att någon annan hör av sig inom kort.

Till veckan smäller det. Förhoppningsvis! Som jag skrivit och berättat tidigare, så fick jag en oerhört bra feeling ifrån två s k "cvinlämningar". Nu sitter jag och håller tummarna för fulla muggar. Det här bara måste gå vägen! Hur det än blir, så kommer jag i alla fall att fortsätta min jobbjakt från och med imorgon. Som arbetssökande gäller det att inte ligga i lä, utan man måste ut "på fältet" och ge järnet! Dessutom så bör man ha en hel del tur, men hur det är med den biten, det återstår att se.

På måndag kör jag i alla fall igång på nytt igen! Hoppas förövrigt att det börjar ramla in lite mail snart. Har hört av mig till folk både här och där, men min inkorg ekar sorgligt tom även idag. Tyvärr. Men efter regn kommer solsken!

Vill förövrigt tacka alla som valt att följa den här bloggen. Det har gått väldigt fort de senaste dagarna och besökarantalet bara fortsätter att öka. Är dessutom väldigt tacksam för alla kommentarer som ramlar in.

På det första stället fick jag prata direkt med chefen. Det blev en mycket trevlig pratstund på drygt fem minuter och jag gick sedan därifrån med ett brett leende på läpparna. Kändes faktiskt riktigt bra! Han kunde inte lämna något besked, men han berättade att han skulle höra av sig inom kort ifall det blev något. Fick en bra "vibe" av samtalet, vilket är ett stort plus.

Jag traskade därefter vidare och in på nästa ställe. Väl där blev jag kvar där i lite mer än en halvtimme. Den personalansvarige var tyvärr på semester, men de två anställda som var på plats pratade på som aldrig förr. Dom berättade att det bara brukar vara tjejer som söker dit, så därför hoppades dom extra mycket på mig. Att jag dessutom var norrlänning, påstod dom var ett stort plus!

Väl hemma igen kunde jag med gott samvete känna att jag genomfört en lyckad jobbjakt. Jag ska antagligen ut imorgon igen och fortsätta mitt sökande. Men vart det bär av och när det blir av, återstår att se!